Igår när det var lördag kväll och vi hade tevekväll med chips och dip tänkte jag förgylla det hela med att smaka på den blended whisky som min svåger inhandlade på Korsika åt mig. Jag har aldrig hört om märket tidigare och tänkte när jag fick den att det här kan sluta hur som helst. Läs mitt tidigare blogginlägg http://www.rocksoff.se/post/2008/10/Korsikansk-whisky2c-kors-i-taket.aspx

Nu vet jag hur det slutade. Jag slog upp ett glas och provdoftade först som jag brukar. Direkt ryggade jag tillbaks då min näsa möttes av riktigt stark spritdoft, på gränsen till rena lösningsmedlet. En sniff till och resultatet var detsamma, kväljningar i magen bara av att sniffa på drycken. Och det VAR faktiskt rena lösningsmedlet.

Men en provning är inte fullständig utan att också smaka tänkte jag, och hoppades att det i smaken kunde finnas något som lyfte denna dryck. Men jag bedrog mig, om jag nu ens trodde på den tanken. Whiskyn, om den får kallas så, var helt enkelt odrickbar. Renat brännvin eller ren vodka smakar bättre än denna korsikanska blended whisky. Jag tömde helt enkelt ut resten av glasets innehåll i vasken och tog en Glenfarclas 10 YO istället vilket var som natt och dag.

Nu står flaskan på hyllan som en påminnelse om hur whisky KAN smaka om det vill sig illa. Jag vet inte hur jag ska ranka denna i jämförelse med lågvattenmärkena Slyrs eller Sullivan´s Cove som vi provade för ett tag sedan, men inte är betyget bättre. Jag tror jag gav Slyrs en trea (av barmhärtighet?) men denna får ... ett, max två (av barmhärtighet?).

Den som besöker mig och vill provsmaka mina whiskysorter får givetvis provsmaka! Flaskan står kvar i hyllan, knappt rörd.